Spring i benen pa en sondag

Sa jag kliver upp i tid och tar pa mig traningsklader. Klockan ar 10 pa morgonen, och ute ar det helt tomt. Med tanke pa att de ater middag kl 22-23 och stannar uppe till 6 pa morgonen har, ar det inte sa konstigt. Jag borjar tokpromenera ner till Parque natural y reserva ecologica costanera. Det tar 40 minuter. Val dar vill jag ju ta mig runt hela parken, sa jag fortsatter. Fullt med morgonpigga motionarer i parken. de cyklar, joggar, gor thai chi eller har bara picknick. Upptacker att det har kommer att bli langt, och jag ar hungrig, sa jag borjar jogga. Hittar inte riktigt raka vagen hem, sa 3 timmar senare ar jag hemma.

Siesta. Ett absolut maste. Sen ivag igen. Jag, Alfredo och John ska besoka Cementario de Regoleta, dar Evita Peron ligger begravd. En enorm begravningsplats i ett av de finare omradena i stan. Det ar inte begravningsplatser, det ar sma hus till varje person/familj. Evita ligger inte tillsammans med Juan.. Varfor det? Nagon som vet? Hittar bara att man flyttat Juan 3 ganger hitills, och senast i oktober 2006 da det blev upplopp. Kan inte nagon beratta?
Vi hittar en gravplats utan dorr och fonster dar man kan sticka in handen och lyfta pa kistlocket. John vill se vad som ar i, men han vill inte oppna sjalv. Ingen annan vill heller. Troende eller ej, det kanns inte helt moraliskt ok att tjuvkika i kistor. John foreslar att vi ska dricka massor av ol innan och ga dit en annan dag. Hmm kanske. Eller inte.